Bröllop

Published on June 17, 2010 in Dans and Personligt. 2 Comments

På SVT härom dagen visades det här klippet, antagligen med tanke på att ett visst högprofilbröllop kommer ske i helgen:

YouTube Preview Image

Jag började ärligt talat nästan gråta. Mest för att de verkade så lyckliga. Eftersom jag är en skeptiker ut i fingerspetsarna så inser jag att det kan ha gått igenom många filter som förvränger sanningen, men, låt oss förutsätta att det är äkta.

Jag har i alla år varit väldigt skeptisk mot äktenskapet, jag har haft svårt att tro på tvåsamheten och att den fungerar.

Jag har varit på bröllop och varit väldigt glad, men för att det betytt mycket för de som gift sig och för att de är vänner som betytt mycket för mig.

Förhållanden och äktenskap är något som jag mer sett som tidsinställda bomber.

Jag vet inte om det beror på att jag börjar bli äldre och klokare men jag tror jag börjar se saker som jag inte sett förut och förstå saker jag inte förstått förut. Jag har tidigare inte förstått vad som gör människor så lyckliga men börjar inse att det finns något.

Jag börjar inse att jag har haft fel.

* * *

Jag är fortfarande inte säker på att jag kommer att vilja gifta mig, men ska jag det så ska jag gå in dansandes.

Dagens affärsmodell: Gilettemodellen

Published on May 18, 2010 in Ekonomi and Politik. 1 Comment

Hej alla barn. Idag ska jag börja en serie där ni får lära er vad affärsmodell betyder. Jag ska göra det genom olika exempel.

Jo, så här är det. När du ska göra affärer, det vill säga få mer pengar för något som du säljer än som du lagt ned på det för att skaffa det själv, så behöver du en affärsmodell. En affärsmodell är en taktik för att se till att skillnaden mellan det du betalat och det som någon annan betalar är så stor som möjligt, utan att den som köper det av dig tycker det är fel.

Gilettemodellen

Gilettemodellen bygger på att du säljer en sak snorbilligt för att sedan sälja tillbehör till den snordyrt som man måste använda. Gilette säljer sina rakhyvlar billigt, antagligen går de med förlust på varje rakhyvel, men bladen du måste köpa tillväger upp det många gånger om.

Köper du en ny bil går antagligen producenten plus minus noll på själva bilen men går sedan vinst på tillbehören och reservdelarna.

Varför gör man så här då, det verkar väl ologiskt. Nej, min vän. Människor är enkla varelser som ser vad de vill se. Om den nya snygga Audin kostar 299 900 kr så förblindas man av det billiga priset och väger inte in att den ska servas och att man borde räkna in kostnaden under en livstid. Givetvis vill inte fabrikanten att bilen ska hålla för bra, för då får de inte sälja reservdelar som de ska tjäna pengar på. Den ska hålla tillräckligt bra.

Men, tänker då vän av ordning, är inte det här att lura konsumenter?

Jo! Det är precis vad det är! Affärsmodell är en synonym till bland annat ord som manipulera och ljuga. Det är nämligen helt okej att lura folk du inte känner. Man får göra det i affärer, då behöver man inte vara en juste och snäll människa.

En annan affärsmodell, som påminner om Gilettemodellen är Telefonoperatören, den berättar jag om nästa gång.

Vänstern – Tradition och förnyelse

Published on April 14, 2010 in Uncategorized. 0 Comments

Förnyelse - Det fanns en tid då man ville ha det som i Sovjet.

Tradition

Tradition - Det är samtidigt skönt att veta att klasskampsretoriken finns kvar!

Queer-Bamse

Published on January 1, 2010 in Jämställdhet and Politik. 1 Comment

I julnumret av Bamse 1984 ska ungarna på dagis gå luciatåg. Frågan är vem får vara lucia? Får alla vara lucia?

DSC00059

Observera att det är en man och en kvinna i personalen.

DSC00057

Brum ifrågasätter normer…

DSC00058

…och visar var skåpet ska stå!

Den gode Rune Andréasson var nog allt lite revolutionär. Undrar hur Bamse hade sett ut idag om han fortsatt. Kanske hade Greta Grävling börjat på dagiset och haft sina föräldrar, herr och herr Grävling på besök.

Lidande

Published on September 29, 2009 in Uncategorized. 0 Comments

Runt omkring mig finns massa lidande. Vissa saker är ofarliga och övergående, som mitt eget diskbråck. Det är ett helvete, men ett i jämförelse litet helvete och det går över.

Men jag ser mer permanent lidande också. Personer som förlorar sin syn sakta men säkert, personer som förlorat sina nära och sedan förlorar sin livskamrat sakta men säkert ut i demensens dimma.

Å ena sidan kan jag observera. En person som drabbats av inklämning av synnerven som i sin tur skapar bortfallssymptom i näthinnan, det låter tekniskt och ofarligt. För mig är det biologi.

Å andra sidan kan man se en människa som mer och mer förlorar sin självständighet och självsäkerhet. En person som som förlorar allt det vackra som synen ger oss. Färger, former, leenden. Någon som förlorar en del av sig själv. Jag förstår inte hur man kan överleva så tunga besked. Hur tar man ett besked att en förmåga man en gång haft, något som definierat en själv oåterkalleligt är borta? Hur tar man ett besked om att en älskad sakta kommer att försvinna ifrån en, eller att man själv kommer gå in i dimman och lämna de som man älskar? När jag tänker på det blir jag helt förkrossad. Blotta tanken på det kan få mig att bli paralyserad av skräck.

Men ändå, varje dag får tusentals människor besked som kommer att förändra deras liv oåterkalleligt. Varje dag måste andra ge dessa besked på ett professionellt sätt och därefter släppa det och gå hem och leva sina egna liv.

Jag får inte ihop det. Lidande skrämmer skiten ur mig. Jag förstår inte hur jag ska kunna vara den som ger dessa besked till person efter person utan att det till slut påverkar mitt eget liv.

Och det är sådana besked man kommer behöva ge som läkare. Det är sådant lidande man måste lära sig att observera och respektera men inte ta över.

Kan jag lära mig det?

Gud sa: Du duger inte

Published on July 20, 2009 in Jämställdhet and Religion. 2 Comments

–Tyvärr, du duger inte sa Gud och log milt.
–Men, varför inte? Jag älskar min nästa och lyder alla dina bud! utbrast människan.
–Jag vet, sa gud, du är en fantastisk bra kristen och en oerhört god människa. Men det är vid den sista och viktigaste punkten som du står dig slätt: du är inte heterosexuell man.
–Men det spelar väl ingen roll? Det är väl gärningen som är det viktiga?
–Mitt barn, du duger inte, men jag älskar dig och gläds åt att du underkastar dig min vilja.

Med lyft huvud gick människan vidare. Visst kände hon en sorg för att hon inte dög fullt ut, men det var ju Guds outgrundliga vishet som hade gjort det så och det var bara att lita på att det var bäst för alla. Människan letade förklaringar till att hon inte dög i bibeln och i vetenskapen och fann en stolthet i att underkasta sig viljan hos sin herre och Gud, vars ord hon litade blint på. För visst är det så, att vissa saker är inte för oss människor att första, utan bara för oss att acceptera. Saker som som kan verka, fel, egentligen är Guds oändliga omsorg och att vi bara har att lita på det.

* * *

När jag skriver det här kryper det riktigt i mig. Efter att ha lyssnat till debatten om huruvida samkönade par ska få viga sig eller inte eller hur man ser på kvinnor och homosexuella som präster och pastorer så blir jag så ledsen. Även om jag har gått en lång väg från kyrkan och den kristna tron så finns ändå en djupt rotad känsla av att i kristenheten och i tron på en förlåtande och älskande gud finns ingen plats för diskussioner om vilka som duger till vad i världen. Där finns ingen rätt att diskriminera folk på grund av någon orsak, speciellt inte så oviktiga som kön och sexuell läggning. Är det någon som för mig är mörkerkrafter i samhället så är det detta. Det småaktiga diskriminerandet som utgår från handplockade argument och från tradition. Det många inte verkar ha fattat är att det är människor av kött och blod och framför allt av känslor som man väljer att krossa med argument om att något är fel utifrån ounderbyggda påståenden.

Jag önskar jag inte brydde mig. Men det gör jag. Jag önskar att kunde måla upp en svartvit värld där jag kunde avförda andra sidan, men det leder ingen vart. Jag önskar att jag kunde avfärda alla som sitter och försöker hitta argument för att känna sig rättrådiga när de säger åt en annan människa att den inte duger men det kan jag inte.

Jag kan helt enkelt inte sitta still och se på när man försöker göra den Gud (som jag inte vet om jag tror på) till en sexist och maktfullkomlig sociopat och representant för de mörkerkrafter man säger sig arbeta mot genom att säga åt andra: “du duger inte”.

* * *

Det här var nog mitt mest religiöst färgade inlägg hittills. Men om man säger, “du duger inte” i kärlekens namn, då skär det så vansinnigt i mig att jag inte kan låta bli.

Religionstillhörighet

Published on July 14, 2009 in Observationer and Religion. 0 Comments

religionsbilar
Skillnaden i nya och gamla svenskars manifestation av sin tro.

Könsneutral danslagstiftning 2

Published on July 12, 2009 in Uncategorized. 0 Comments

Igar forsokte jag undervisa lite i Lindy Hop och insag att eftersom jag i stort sett bara dansat som forare sa kan jag inte hur en del turer gar for foljare. Jag har med andra ord fatt vatten pa min kvarn.

Könsneutral danslagstiftning

Published on July 3, 2009 in Dans. 7 Comments

I stort sett ända sedan jag började dansa Lindy hop har jag funderat på det faktum att föraren, den som försöker bestämma vilka turer som ska göras, i regel är man, och följaren, den som försöker förstå vad föraren vill, i regel är kvinna.

Jag tänker inte ifrågasätta varför det är så utan varför det fortsätter att vara så. Jag tror inte det är någon som ifrågasätter att kvinnor precis som män, borde kunna vara lika bra förare eller följare.

Om man tänker helt förutsättningslöst så bygger pardans på att man har två individer som ska samarbeta och göra kompletterande rörelser. Om man vill så skulle man kunna kalla det två parallella symbiotiska danser. Frågan är, skulle man vinna eller förlora på att alla kunde båda parallelldanserna? Skulle det bli förvirrat och man inte skulle kunna någon dans, eller skulle det bli enklare för att man får förståelse för vad den andre pysslar med?

Och, hallå! Jag vill ju lära mig så mycket som möjligt, bara för att det är kul!

Min hypotes är att man skulle vinna på att låta alla lära sig båda rollerna. Kanske att det skulle gå lite långsammare i början, men jag tror man skulle ta det på slutspurten eftersom man vet om hela dansen, inte bara halva. Man skulle till exempel slippa problemet som många killar har med att man måste lära sig att hålla reda på hur turerna går OCH föra samtidigt. Som tjej är det lättare att komma igång i början genom att man följer en mer erfaren förare. I alla fall jag upplevde det rätt frustrerande.

Jag skulle vilja utföra ett experiment. Vi tar två grupper som ska lära sig dansa. I den ena gruppen får man dansa antingen förare eller följare, i den andra lär man sig båda sakerna. Under kursens gång bedömer man hur snabbt man går framåt och hur kul man har det.

Men, hur gör vi med tjej-stylingen då? Skulle det inte se fånigt ut om en kille rörde sig som en tjej? Ja, det är väl en högst subjektiv åsikt, men i alla fall upplever jag Lindy Hopens grundrörelser både på följar- och förarsidan som rätt könsneutral. Om man sedan vill göra sina rörelser manliga respektive kvinnliga så kan man nog lägga på det i efterhand, både som följare och som förare. Med andra danser (läs salsa) blir det kanske lite svårare, men det går att lösa, om man vill.

Håkan Roswall Superstar

Published on March 27, 2009 in Uncategorized. 0 Comments

spectrial

Serien som följer började med att jag satt och kladdade lite och tänkte lite på Pirate Bay-rättegången och det faktum att Håkan Roswall och Judas Iskariot hade en hel del gemensamt. Den åtalade Gottfrid Swartholm-Warg har också lite gemensamt med Judas i och med att båda har skägg, men Gottfrids är rätt glest.

I vilket fall, är det så att du inte förstår serien så kanske det inte är så konstigt, den producerades under några timmar i mitt huvud och jag känner inte riktigt att jag kan kräva av alla att ni ska kunna följa med i alla mina tankebanor.

Nåväl, jag kanske skriver en förklaring imorgon, men för de som kanske kan förstå den så vorde det ju dumt om ni inte fick chansen att försöka själva först.

Klicka på bilden för att förstora.